Det här med att ha valp och kanske ännu mer för valpen att ”vara valp” är något som alltid leder till olika åsikter och ”diskussioner” om hur man ska, och vad som är bäst att göra.
Personligen tycker jag det är väldigt mycket upp till var och en bara man inser att det är en liten varelse som till att börja med inte klarar sig själv. En liten valp ska vara försiktig i början av sitt liv, inte vara först fram och gå på allt utan det ska överlåtas till den/dom äldre i flocken innan man vet att det är säkert. Sen vill man ju självklart att valpen ska bli så trygg och stabil att den vågar ta för sig själv men det kommer med ålder och erfarenhet :)
Pratade med en vän i helgen och då dök uttrycket ”en valp ska få vara valp” upp. Har nu funderat lite över det och försökt formulera mina egna tankar och åsikter om det. En valps första tid i livet går ut på att lära sig allt den måste kunna för att klara sig själv i stora vida världen, och vad innebär det då i vårt samhälle?
För mig innebär det att min valp ska få följa med och vara med på allt vi gör i vardagen. Självklart med hänsyn till att det är en liten varelse som inte orkar så mycket och behöver mer sömn än den vuxna hunden. Långpromenader innebär tillexempel en hel del styrketräning för matte/husse ;) .
Det innebär också att jag leker och busar mycket med Király och jag belönar alla beteenden jag vill att han ska göra. Jag försöker redan nu lära honom vad som ger utdelning. Detta är inget jag så medvetet har gjort tidigare men även jag lär mig och utvecklas så med Király provar jag ett lite annorlunda upplägg och hittills går det riktigt bra :D
En annan sak är ju att inte ”glömma bort den” vuxna hunden när det kommer en liten i huset. Nu gör ju Jerker en hel del med Elton på kvällarna men även jag gör en del på dagarna genom att passa på när Király sover eller så får båda vara med och jag varvar vem jag ”leker” med!
Nu skulle jag gärna vilja höra era tankar om detta och hur ni gör/tänker?
Jag vill bara förtydliga att det jag menar med förbudsträning inte handlar om att kissa inne eller tugga på skor. Det handlar om att rusa iväg i full fart in i hästhagen, mot vägen m.m. m.m. Vissa saker ÄR förenat med livsfara, och har man en valp som inte har några större hämningar måste man göra klart för valpen att så gör man inte. Övriga ”förbud” brukar jag vänta med tills valpen är lite äldre och kan kontrollera sig själv lite bättre. Men OM valpen skulle bita ohämmat i folk (jag har haft en terv som gjorde det 9 veckor gammal …), då lägger jag inte två strån emellan. Det är HELT oacceptabelt i min värld.
Ja Ewa det var du som fick igång min fundering :)
Och jag förstår vad du menar och tror att vi ganska mycket på samma våglängd egentligen ;)
Det är det som är så bra B-M, att man lär sig hela tiden och inte är sämre än att man kan ändra sin uppfattning och förhållningssätt :D
Många kloka tankar. Själv har jag tänkt att första tiden med nästa valp ska fokuseras på några få saker: främst kontaktskapade lek och passivitetsträning. Med Totti började jag direkt med att säga nej i vissa situationer, som när han tuggade på skor t ex. Med nästa valp tänker jag nog pröva mer med avledning istället för negativ förstärkning. Jag tror inte en liten valp är riktigt mogen att lära sig förbud, utan hoppas att det kommer naturligt efter hand, utan att det behöver bli konflikt. Det är som med ”potträningen”, det är bara att inse att en 8-veckorsvalp inte är mogen att kontrollera blåsan, och att det därför inte är större mening att ”fya” när den kissar på golvet.
Var det kanske jag som myntade det uttrycket ;)
Jag är lite dålig på att uttrycka mig i ord vad jag menar…så det blir ingen direkt förklaring på vad jag menar..men en liten..
Med det uttrycket menade jag inte att den ska löpa vind för våg tills den är 4-5 mån..men det jag märker är att många har väldigt bråttom att valpen ska utsättas för allt det den ska lära sig under sitt liv på några få månader..den hinner knappt komma hem..för att sen undra varför de har en stressad hund..
Det viktigaste enl mitt sätt att se är att hunden fungerar i vardagen..för det är där den är mest..
Man ser rätt så mycket hundförare som tävlar högt i klasserna som inte ens har vardagslydnad på sin hund..
Sen är självklart varje hund en egen individ..jag har två syskon..de är lika på många sätt men oxå olika på många sätt..
Lite av min filosofi finns i det som Maria , Zazza och Kiwi skriver..inte så konstigt kanske ;)
Roligt med lite ordentliga inlägg :D
Ja att alla, oavsett om det är en valp eller ”något annat”, är egna individer och ingen är den andra lik stämmer verkligen och är nog något en del kan glömma ibland.
Ta bara mig och min syrra tillexempel, vi är otroligt olika och det är ingen som behandlar oss lika dant. Varför ska man då behandla olika djur lika dant?
Jag håller också med Maria alla valpar/ vuxna hundar är olika individer och behöver olika stöd i livet och under valp perioden.
Att få vara valp är i mina ögon att lära och leka att lära ska vara roligt och roligt ska man ha när man är valp och genom resten av livet.
Så jag ”tränar” mina valpar redan när dom är riktigt små kontaktövningar i massor på alla promenader osv kontakt är jätte viktigt tycker jag jag vill att mina hundar ska tycka att jag är den roligaste och bästa att vara och leka med.
Jag tror inte man gör varken valpen eller sig själv en tjänst om man låter den löpa vind för våg tills den är 4, 5 månader för att sen undra varför den är självständig och inte kommer när man ropar.
Jag låter mina valpar vara med direkt från början och gör inga ändringar i vardagen bara för att jag skaffar valp jag tror det är bäst att bara låta dom vara med utan göra någon grej av det.
Men det viktigaste är att man själv är nöjd med hur man har det och att man har roligt med sin valp.
Jag kan förresten tillägga att det där om att en valp ska vara lite försiktig – det var nog en rad i bruksanvisningen för valpar som Spader hoppade över :D :D Silver var lite mer ”normal” i det hänseendet …
Att det rör sig om olika individer är nog det viktigaste att komma ihåg. Själva missade vi tyvärr den viktiga socialiseringbiten pga otroligt åksjuk valp …
Nu går det rätt bra ändå, men det hade förstås kunnat vara lättare. ;)
Själva träningsbiten tror jag man kan börja med på en gång förutsatt att man anpassar övningarna till att det ÄR just en valp, och att man bara bygger glädje runt se beteenden man önskar.
Förbuden är också viktiga, och måste läras in. Här är jag nog lite väl tuff i vissas ögon, men man måste komma ihåg att valpen MÅSTE lära sig lyda vissa saker. Jag måste ju kunna bryta ett beteende om det innebär fara för valpen. Jag tycker det är viktigt att de lär sig att vissa saker måste man bara, och då går det inte att BARA köra med utebliven belöning. SJälvklart ska de då belönas 1000 gånger mer när de tagit en korrigering och gjort rätt. Belöningen ska vara så mycket större än obehaget för att göra fel, på så sätt tror jag de lär sig väldigt snabbt att välja. ÅTerigen – detta handlar inte om moment, utan rena förbud mot det som i förlängningen kan vara farligt.
Jag tror att leken är bland det viktigaste i hundträning över huvudtaget. Den skapar en möjlighet till belöning, kontakt och ett sätt att bli ett team, att jobba tillsammans. Likaså tror jag helt och fullt på att lära hundarna vissa grundfärdigheter, både vad gäller allmän uppfostran, lydnad och agility, och att man börjar direkt när valpen är liten. Självklart efter de förutsättningar att det är en liten pytt valp och självklart enbart genom att belöna/förstärka det beteende som jag vill ha:)
Mycket bra skrivet av Maria tycker jag om individers olika förutsättningar och att jag som människa måste anpassa mig efter det. Finns ju många som har förväntningar på att bara för att det är en viss ras ska den alltid betee sig lika .
Alla valpar är ju individer och även om det är inom samma ras kan det skilja mils skillnad på deras sätt och natur.
Jag har låtit min ”valp vara valp” tycker jag, och skyndat långsamt med en del saker och tränat uppmuntrat andra saker mer, som har behövts förstärkas eller minimerats.
Det jag övat mest och lagt tid på är att vi två som ska bli ett team ska få en god grund och fin kontakt. Valapar är ju så olika och bara för att detta är min tredje pumivalp så är han inte lik de andra två jag har fostrat.
Visst har även jag lärt mig och fått erfarenhet genom åren genom att ha läst mycket och varit med och hållit kurser. Men även följt många andra pumivalpar genom dessa år på ganska nära håll då flera av mina nära vänner skaffat ”min” ras.
Kan bara säga att uj vad de är olika även om några har varit tikar och andra små herrar så har de ju olika små arvspaket med sig. Men det har även skiljt en hel del inom en och samma kull hur dessa gener har hamnat.. Att köra efter samma uppfostringslära går helt enkelt inte.. Man får anpassa efter individ och ibland får man testa sig fram, för det som fungerat på en valp kanske har motsatt effekt på nästa.
Men visst stämmer det att när man skaffar valp så får man höra hur en valp ska fostras, och vad som är rätt och fel.
Även jag har kört på i den stilen innan jag visste bättre och skrivit på forum vad som är ”rätt” ;).. Nu vet jag att alla valpar är olika och behöver ha olika stöd óch fostran. En del valpar är mjuka och lite försiktiga och en del lite tuffare..
Man får helt enklelt se vad som finns i snöret och fostra där efter.. Men en sak är säker,, att vara hård och elak kommer man ingen vart med, med någon hund även om en del kanske behöver lite mera tillsägningar än andra. Utan det lönar sig oftast alltid bäst att belöna rätt beteende eller det beteende man vill ha. För vad är ”Rätt beteende” ;)
Jo jag tycker oxå att valpen ska få vara valp! det viktigaste jag tycker man ska göra är socialisering. Valpkurs för mej är inte sitt, ligg, stanna kvar, det kommer bara med på köpet utan det är att hunden ska kunna umgås med andra hundar utan att hela tiden leka. den ska kunna slappna av ändå. Den ska lära sej grunder till det den behöver senare i livet i vardagen. namn, vad som är tillåtet och inte tillåtet ( undan för undan så klart) Egentligen kan man ju göra allt man vill, grunder till det man vill, om man gör det kravlöst!! men jag anser ( och det är med stora hundar oxå) att ibland måste man låta hundarna vara bara hundar!! Många glömmer det, kanske mest med stora hundar, eller vuxna menar jag)
Som du säger kunna vara med överallt och lära sej att ändå slappna av..
Jga ångrar att jag inte gick valpkurs med Kiwi, men jag ville ha en valpkurs jag själv håller, inte 100 saker du ska lära valpen.
Typ så tänker jag.. :D
Har säkert glömt massa.. :)
Ha dte gott.. kram kram