Nu är det länge sedan jag skrev igen… Mycket har hänt, framför allt har jag varit på resande fot en del.
Sista helgen i januari var jag i Skåne hos bästa vännen Sara och hennes kille. Vi hade som vanligt det väldigt trevligt med bland annat bra hundträning och massa god mat och sköna promenader.
Helgen efter så var det dags för ett Stockholmsbesök med möte på SKK och därefter en härlig helg med släkten. Det är så roligt att träffa alla men framför allt systersönerna som växer så det knakar just nu. Jag är helt fascinerad över hur aktiva barn i den ålder är, att dom orkar…
Det var roligt att hjälpa Oscar med läxorna och även att uppliva gamla färdigheter i konsten att spela hockeyspel.
Deras hus ligger högt så det är en härlig utsikt och då det var relativt fint väder så passade vi på att gå en härlig runda nere vid hamnen.
Väl hemma så visade det sig att här hade det kommit massa snö, vackert men inte så främjande för hundträningen så det är skönt att vi har hyrt ridhuset i Långasjö en kväll i veckan. Torsdagens träning gick riktigt bra och trots att vi bara var två så fick vi till en bra platsliggning.
På söndagar är det inomhusträning i bollhallen i Tingsryd och i går var vi bara tre stycken den största delen av tiden. Jag fick till mycket bra träning, dels för att det fanns stora ytor med lagom med störning men också för att jag planerat passen ordentligt. Lite fascinerande hur stor skillnad det blir på resultatet om man är välplanerad eller inte ;-)
Så till sist det mest fascinerande som har hänt på sista tiden: Jag är inte längre laktosintolerant! Upptäckte det av en slump när jag glömde ta en laktastablett efter att jag ätit en mjölkchokladbit. Provade lite försiktigt under några veckor där jag tog en tablett om jag hade ätit för mycket mjölkprodukter men efter i lördags är jag nu helt säker på att jag inte längre är laktosintolerant. När jag blev intolerant så sa en bekant att det kunde bli så om man varit mycket magsjuk och hade en viss känslighet för det men att det kunde försvinna igen efter några år. Jag vågade inte riktigt tro på det men det visade sig att hon hade rätt, så himla skönt!