I midsommarhelgen var vi till Danmark hela familjen då Raya var kvalad till Europamästerskapet i lure coursing och skulle representera Sverige.
Vi var där redan från onsdagen och det var inte de internationella whipparnas tur förrän på söndagen så vi fördrev dagarna med att titta på andra svenska representanter och umgås med trevliga människor. Luna tyckte dock att vår grannes hundar hade det betydligt bättre då dom fick lunch, så hon ville väldigt gärna flytta dit (:yes:)
Raya sprang som sagt på söndagen och sprang bra men utan det där extra trycket som hon har när hon är som bäst. Hon kom på 40 plats av dryga 80 startande tikar så vi är ändå jättenöjda med henne. Sen visade det sig att hon började löpa på söndagskvällen så det kanske inte var så konstigt att det där lilla extra saknades.
På vägen hem från Danmark hälsade vi på goda vänner och gick en härlig promenad och fick en god middag innan vi fortsatte färden.
Sista helgen i juni var det dags för Dixietowns kennelläger och Jenny hade ordna lite roliga lekar och en liten utställning för alla som kom. Det blev en mycket trevlig dag och kväll, trots att ingen utom Drutten tog in några saker i ”leksakshämtet”. Inte så konstigt kanske då det var hennes leksaker :-D
I början på juli var ett par vänner från Stockholm förbi och vi åt och pratade bort en härlig kväll. Vi fick två får av henne som hon gjort själv, så himla fina :inlove:
Sen var det då dags för LC-provet i Avesta och den här gången var det bara Luna som skulle få springa och Raya fattade verkligen ingenting utan blev riktigt sur (:kiss:)
Luna sprang bra första delen men sen snubblade hon till och efter det tappade hon fokus och orkade inte på slutet. Men hon var glad och tyckte det var skoj trots den olidliga värmen. STOR eloge till funktionärerna som orkade jobba och göra ett så bra prov i den fruktansvärda värme som var :heart:
Efter tävlingen åkte vi och en god vän vidare norrut och hittade en helt underbar plats att stå över natten på.
Vatten och skugga, bättre kunde det inte bli! Dagen därpå fortsatte vi till Söderhamn efter att vi alla, även hundarna, badat i det varma sköna vattnet. I Söderhamn hade Mia fixat ett lite udda campingställe åt oss, men även här hittade vi skugga som tur var.
Kvällen tillbringade vi på Hälsingevind och lyssnade på tre bra band och hade väldigt trevligt.
Morgonen därpå steg vi upp tidigt och åkte tillbaka till det underbara stället vid sjön. Där kopplade vi av i några timmar och badade, Era och Luna fick simma en bra stund vilket ingen av dom protesterade emot. Impe fick busa en stund med husse och det var han nöjd med :inlove:
Efter lunch gav Jerker och jag oss iväg till Sala där Era och jag skulle på lydnadsläger. Jerker var med som observatör under de flesta passen även om han såklart tog hand om whipparna också. Det var ett härligt gäng som inte drog sig för att engagera sig i alla andra vilket var himla roligt. Vår instruktör var en ny bekantskap men en väldigt trevlig sådan, många bra tips och tankar fick vi med oss hem.
Det var dock inte bara ros på semestern tyvärr… Redan i Avesta fick jag ett antal bromsbett som det blev stora blåsor av. Som tur var gick det att hålla dom hyfsat i schack med salva men när jag på torsdagseftermiddagen återigen blev stucken av en broms så sa min kropp ifrån ordentligt. På fredagseftermiddagen svullnade hela foten upp samtidigt som det blev en stor blåsa där bettet var. Svullnaden i själva foten gick ner på lördagen, den är fortfarande lite svullen på sina ställen men jag får på mig sandalerna i alla fall. Däremot börjar blåsan bli grotesk så jag ska nog gå till vårdcentralen i morgon…
