web analytics

Om att ta tillvara på tiden

Ja att leva i nuet och ta tillvara på den tid man har känns just nu väldigt viktigt av många anledningar. Dels har vi Luna som förra veckan återigen var hos sin neurolog då hon har varit sämre en period.

Neurologen gick noga igenom allt vi har observerat när det kommer till hur Luna rör sig och vad hon väljer att göra kontra att inte göra. Vi enades om att det inte var någon idé att röntga henne igen då vi troligen inte skulle se mer på slätröntgen än de diskbråck vi redan visst om (även om hon troligen har i ländryggen också), och MR är inte aktuellt. När vi kommit så långt att vi bestämt att Luna inte skulle behöva något lugnande idag så fick hon smaka lite godis, äntligen var hennes kommentar på det (:yes:) . Sen togs det ett gäng blodprover för att se om det kunde vara något annat som orsakade vissa av Lunas symtom. Men då det trots allt är mest troligt att det ”bara” är diskbråcken som spökar så ska vi prova en ny medicin, i sprutform den här gången.

Efter besöket så blev det en skön promenad på Naturstigen i Svartbäcksmåla.

Luna blev sent på kvällen dålig i magen och ville ut flera gånger under natten, efter två omgångar med canicur så stabiliserade sig magen under dagen så hon kunde få lite mat igen. Hon går ju konstant på ”magmat” men den räddar inte magen i alla lägen tyvärr, trots att vi även stöttar med fortiflora. Vi funderar på om det kan ha varit sprutan hon reagerade på eller om hon ätit nått olämpligt, jag får ta det med neurologen när hon ringer den här veckan. Svaren på proverna kom i alla fall dagen efter och dom var fina så Luna har inget mer, vilket är skönt att veta :heart: .

När man även har närstående som man känner att det gäller att passa på att umgås med så länge det går så känns det ännu viktigare att verkligen ta till vara på tiden och leva här och nu, inte köra med det gamla vanliga ”det kan jag göra sen” för sen kanske aldrig kommer.

En som kan konsten att ta tillvara på varje vaken minut är vår lilla Embla :inlove: . Tillexempel så gäller det att njuta av solen på söderaltanen så länge som möjligt, de andra gick lite ut och in då det trots solen inte är jättevarmt i vinden så här års. Embla däremot växlade mellan de olika korgarna och mellan att ”pyssla” (läs gräva hål) på tomten och njöt av livet!

Även inne kan man hitta på saker så fort man är vaken. Senaste nöjet är att brottas/släpa om kring på ”nyckelpigan” jag tidigare använt som balansboll för hundarna.

Den höll för några dagars intensiv behandling men i går upptäckte vi att den tappat luften av någon outgrundlig anledning (:unknw:) .

Sen har vi ju även Raya som har sina diffusa problem, just nu kör vi rehab och håller på att sätta igång henne och ökar belastning för att se om hon kommer att hålla över tid den här gången eller om hon får tillbaka sina problem.

Förra helgen fick hon för första gången sedan tidigt i våras springa på whippetracet efter en trasa, lyckligare tjej har jag inte sett på länge :inlove:

Vi har även kommit så långt nu att hon får vara lös med de andra på promenaderna utan restriktioner, vilket är uppskattat av alla.

I lördags när det var ett ljuvligt höstväder var hela familjen ute på långpromenad och njöt av att bara vara tillsammans :heart:

 

Så bra och praktiskt!

Nu är det länge sedan jag skrev här igen… Så jag börjar med ett inlägg om Turans och min härliga resa med husbilen för tre veckor sedan.

Vårt första stopp var hos Csigora där jag var på en mycket intressant föreläsning om ”En hållbarare hund”.

Jag fick en hel del bekräftelse på att jag jobbar rätt med våra hundar både i vardagen och inför tävling, men även fler nya tankar och idéer med mig därifrån.

Sen var det ju praktiskt och en stor fördel att föreläsningen hölls ovanpå butiken så efteråt kunde jag passa på att bunkra upp med hundmat. Det är nämligen så bra att Csigora har både Magnussons torrfoder och blötfoder, det enda helsvenska torrfoder som finns, alla ingredienser är svenska och det görs i Sverige och hundarna gillar det skarpt = kan inte bli bättre (:yes:) !

Vi stod kvar vid Csigora över natten och tog det lite lugnt på morgonen innan vi gick en rejäl runda och sedan fortsatte vår färd.

Nästa stopp var Norrköping där Turan var med på årets sista whippetracetävling, Derbyt. Hon har visat sig ha en riktigt vinnarskalle så trots att det var väldigt trångt och jämt i hennes final så lyckades hon ta sig först över mållinjen med en hundradels marginal :inlove: !

Efter den trevliga dagen åkte vi vidare mot Stockholm och lite ”funktionerande” innan vi landade hos min kära far och Leila. Jag tar varje chans jag får att hälsa på dom, man vet ju aldrig vad som kan hända varken med dom eller oss och det är ju inte så ofta vi åker till Stockholm nu för tiden så det gäller att passa på :heart:

Dom bor väldigt bra med en fri ”parkering” där det är perfekt att stå med husbilen och det finns dessutom en skog bakom huset. Turan tyckte det var skönt att få sträcka ut lite efter husbilsåkandet, hon är verkligen inte förtjust i den när den rullar (:sorry:) .

Vi kom iväg hem ganska sent på måndagen så det blev en övernattning i Gamleby.

Det är en av de stora fördelarna med husbil, att man bara kan stanna och slå nattläger när man inte orkar köra längre. Det finns så många fina ställplatser att stanna på.

På tisdagsmorgonen valde jag att sitta i husbilen och jobba ett par timmar innan vi fortsatte, och när vi väl kom iväg så åkte vi bara till en rastplats söder om Västervik där det finns ett utmärkt ställe att gå med hund på.

Efter en ljuvlig promenad så fortsatte färden och vi landade tillslut hemma sent på tisdagseftermiddagen. Det blev fem dagar i husbilen för mig och Turan och trots att det var lite ovant att köra så pass mycket själv och in på alla konstiga ställen så hade vi en toppenfin resa, det är verkligen så praktiskt och härligt med en husbil (:yes:) !

Aktivitetshalsband på en whippet?

Första helgen i september var vi i Påryd på whippetracetävling och som vanligt passade vi på att åka ner redan kvällen innan för att ha en mysig kväll.

Lördagen bjöd på strålande fint väder och dagen började som vanligt med veterinärbesiktningen.

Lagom när allt skulle dra igång dök Emblas uppfödare, Elin från kennel Hopway upp tillsammans med sin mamma och Embla blev jätteglad att träffa dom båda!

Den enda av våra som var med på tävlingen var Turan och då Jerker körde trasan hela dagen så blev det ingen springbild tagen så jag bjuder på en från en träning i somras i stället :-) .

Då vi stod med ”ryggen” mot banan så var det mestadels skugga i inhägnaden utanför husbilen, praktiskt då det inte blir så varmt där då men helt förkastligt enligt Raya. Hon fick offra sig och klämma ner sig bredvid valpen då det bara var där det var sol… :-D

Turan sprang jättebra och hamnade i en lite för snabb final för henne, men hon var trött och nöjd efteråt vilket är huvudsaken!

Hon kom fyra (sist) i E-finalen, det var könsblandat så det blev finaler från H till A, och vann både leksaker och godis. Framför allt den där gröna bollen är populär här hemma!

Under förra veckan var det riktig sommarvärme ute så det blev både spårträning med Oops och fler härliga promenader på nya ställen. Bland annat på de nyslagna gärdena där Turan och Embla fick ha lite skoj:

Medan tanterna fick en egen promenad i en lite lugnare takt :inlove:

Som avslutning på dagens blogginlägg måste jag berätta om ett intressant projekt som Raya och jag är med i. I somras fick jag se att dom sökte hundar till ett forskningsprojekt på Linköpings universitet ”Finns det skillnader mellan hund från uppfödare och omplacerade hund från hundstall?” och då jag är intresserad av de mesta som rör hund så anmälde jag mig tillsammans med Raya. I går var vi där och fick genomgå ett antal tester/försök som mycket handlade om initiativförmåga och minne hos hunden.

Här av vi blivit förpassade utanför i en minut för att se om Raya kom ihåg vilken blomkruka som det fanns en godisbit under. Som synes så förstod hon inte riktigt varför vi var där ute när godiset var där inne… Jag kan säga som så att hon gick raka vägen till rätt blomkruka när vi kom in igen :-D .

Nu ska hon ha ett aktivitetshalsband på sig i 4 dygn, misstänker att resultatet från just hennes aktivitetshalsband kommer att vara antingen 0 eller full aktivitet :-D . Jag ska dessutom svara/fylla i tre olika frågeformulär och skicka in. Resultatet kommer att presenteras under våren 2022 och det ska som sagt bli väldigt intressant att ta del av det.