… att det är ett helt år sedan vår ljuvliga lillprins föddes…
Här är han och hans syskon 5 dagar gamla:
Tyvärr hade jag ingen möjlighet att åka upp till Akinnaz och titta på valparna innan hämtning så det var himla skönt att Annika försåg mig med många filmer på valparna under uppväxten och att sen Sara åkte upp och försåg mig med ännu mer information vid 6 veckor. Det gjorde att det var enkelt att då bestämma att denna lilla kille skulle bli vår Herceg (prins på Ungerska) Hojt:
Här är han 8 veckor och det är första dagen i hans nya hem. Mycket nytt att undersöka och två nya fyrbenta vänner att studera:
Efter en vecka hemma så var det dags för vår vanliga helgträning med gänget och då fick så klart Hojt följa med och ”skolas” in med lek och umgänge:
Vid tio veckors ålder var det dags att introducera människospårande och oj vad han tyckte det var spännande och roligt:
11 veckor gammal var det dags att träffa syrran och pappa igen och syskonen kom så väl ihåg varandra och hade superskoj tillsammans:
Sen har tiden bara rusat iväg och jag har inte alls hunnit med att göra allt jag tänkt/borde men underbart har vi haft det och han har växt upp till en mycket fin lite pumikille. Här är han 11 månader:
Nu 1 år gammal är han ”hemmamätt” till ca 42,5 cm och väger precis över 10 kg och dagen till ära blev det lite träning. Jag har ju varit dunderförkyld sedan förra onsdagen och är fortfarande inte bra men lite piggare och då alla hundarna börjar tycka att det inte räcker med ”bara” promenerande så fick dom en kollektiv födelsedagspresent i form av pinnstigar och uppletande! Mycket uppskattat av alla!
Ja Király var den som fick uppletandet och där försöker vi hitta vad som motiverar honom till att vilja slå på näsan och leta. Vi fick till det riktigt bra på slutet och ”hemläxan” blev att få honom att använda näsan i stället för synen i olika situationer.
Impe fick en pinnstig och den gick riktigt ok för att vara så länge sedan dom körde en sådan, och med tanke på vädret… Ja Impe är ju inte superroad av dåligt väder direkt och dagens gråtråkiga, småregnande gjorde inte att han sprudlade av arbetslust direkt – men som sagt spårade gjorde han bra även om markeringarna kunde varit bättre.
Hojt fick också en pinnstig och där har vi börjat om från början då vi bytt markeringssätt. Visst var han duktig på att lägga sig vid pinnarna men inte när det blev stenigt, risigt och blött…. Så nu ska vi prova traditionell markering i stället men för att inte blanda ihop begreppen för honom så här i början så har jag stoppat pinnarna i gamla strumpor.
Det märktes att han blev jätteglad när selen sattes på och det var direkt full fokus i spåret:
och trots att det bara var andra gången vi körde denna typ av markering ute så fattade han riktigt fort att han skulle plocka upp och komma med den till mig:
och då vankades en av de bättre belöningar han vet = mjukost!!!!
Tror Hojt har uppskattat sin födelsedag hittills för nu sover han sött och till kvällen vankas det goda tuggben :-D
Skickar ett STORT GRATTIS till alla syskonen och hoppas alla har en härlig dag!!!