web analytics

….

Tränar gör vi, jag och Király, nästan varje dag men då det mest blir inne känns det lite tjatigt att skriva om det {67}  Inte heller har vi filmat på ett tag. Fast i dag och i morgon ska jag försöka köra ett par lite rejälare pass då jag sedan är borta i tre dagar. Vi får väl se om det blir något filmat {13}

Jag är verkligen lyckligt lottad som har er därut i ”syberrymden” som läser och ger mig så bra feedback, både genom positiva och konstruktiva kommentarer. Det ger mig positiv energi till att fortsätta med min träning och mitt skrivande {64} 
Är det någon gång så att jag saknar lite motivation går jag till er andra och läser om er träning/vardag vilket också ger mig massa positiv energi som gör att jag får motivationen tillbaks. För även om man läser om problem i träning/vardag blir det en inspiration att tänka ut lösningar och kanske bolla idéer med er, det gör ju att även jag utvecklas {74}

Ja ja

intressant det här med uppfödning kontra avel.
Avel för mig är genomtänkt och något man kan försvara, medan uppfödning då tar man ”bara en kull”. Men jag skulle vilja höra ”försvaret” för att avla på tikar/hanar som ger hög procent rädslor (ex. skotträdsla) lika väl som jag skulle vilja höra varför man avlar på tikar/hanar som ger hög procent HD/AD/ögonproblem m.m. För visst vill alla uppfödare påstå sig hålla på med avel och inte bara uppfödning?

Sen vet jag inte om detta ska diskuteras i förtäckta ordalag på ”nätet” av både den ena och den andra. Klart man kan föra en allmän diskussion men jag tror ändå det ger mer att föra dialogen öga mot öga och via rasklubbarnas försorg. Vill ge collieklubbens styrelse/funktionärer en eloge som, så vitt jag vet, aldrig går in i eller startar någon ras/avel-diskussion på ”nätet” utan alltid hänvisar till möten och personliga kontakter.

Är glad att jag bara är en enkel valpköpare även om det tyvärr ofta är vi som får ”skit”, från vissa håll, för hur våra hundar blir. Läste en intressant artikel i HS Special för ett tag sedan:
citerar: ”Sanningen är att frågan om det är arv eller miljö som styr hundens beteende är hopplös att besvara. Det är som att fråga sig om det är bredden eller höjden på en rektangel som är viktigast när man ska räknar ut ytan. Båda behövs ju, annars är det ingen rektangel. Som någon sa i radioprogrammet ”Filosofiska rummet” en gång ”Varje beteende beror till 100 procent på arvet och till 100 procent på miljön”.”

Däremot när det gäller många ”fysiska” saker är det bara arvet som spelar in. Visst kan jag som ägare kanske ”missköta” min hund så det blir ett HD C som skulle blivit ett B om jag skött det hela bättre. MEN och det är viktigt jag kan aldrig ”missköta” en hund så det får ett C om den inte har förutsättning för det i sin arvsmassa. Det vill säga har den inte anlaget för HD-fel får den inte HD-fel. Detta gick vi igenom på uppfödarutbildningen så man märker hur många det är inom uppfödarkåren som inte har gått den utbildningen…..

Kanske inte borde lägga ut detta inlägg då jag inte är uppfödare och egentligen inte har ett dyft att säga till om i den ”världen” men jag blir så fruktansvärt trött på alla uppfödare som struntar i aveln och bara föder upp. Det är faktiskt valpköparna som får ta konsekvenserna av era handlingar – så det kanske inte är så konstigt att det börjar bli svårt att sälja valpar?
Tillslut lär man tröttna och välja en annan hobby….

Avslutar men en mysbild på vår lilla Kung – är det vår sista hund måntro?

Störningsträning?!

Ja det här med störningskänslighet  är en intressant sak.

Vad är egentligen att vara störningskänslig?
Är det att inte välja att fokusera på matte/husse när annat stör eller är det att inte kunna fokusera på matte/husse? 
Stor skillnad för framtida träning men hur vet man vilket det är? Är det någon skillnad i hur hunden uppför sig i det ena respektive andra fallet till att börja med? Eller är det så att mycket sitter hos oss förare och en mindre del hos hunden?

Som sagt, mycket intressanta frågor och jag välkomnar er läsares åsikter i ämnet :)

Jag har inga svar alls egentligen MEN har två hundar som beter sig helt olika i ”störningssituationer” trots att dom har haft samma förare:

Den ena stressar upp sig, låter och har svårt att fokusera. Den andra blir lugnare, lite tittig men väljer oftast att fokusera. Den första är svårtränad av förklarliga själ men även den andra är inte så enkel att träna i störningslägen. Nu är den andra inte så gammal så vi får väl se hur det utvecklas ;)

Satt och läste tillbaks när Elton var i samma ålder som Király är i nu och han stressade lätt upp sig redan på den tiden så det verkar mer vara en läggningssak än påverkad av mig. För visst är jag störningskänslig och behöver mycket störningsträning jag med :-P

Sen tänkte jag slå ett slag för Back on Tracks saker, hur bra som helst både för oss och våra hundar. Har under drygt två veckor använt deras sulor i mina vanliga skor och min hälsporre är SÅ mycket bättre :yes:  Förhoppningsvis kommer hela min högerfot att bli bättre när jag får mina strumpor som jag beställt!

Avslutar med ett kort som säger en hel del om våra fyrbeningar: