Självkänsla – självinsikt – självförtroende = olika saker men bra att ha alla tre.
Egosentrisk – egoist – egofixerad = olika saker men inte så roliga att varken ha eller bli utsatt för även om det är snarlika orden högst upp, vilka å sin sida är både bra att ha och helt ok att bli utsatt för.
Vad är det som gör att självförtroende ”slår över” till egoism, eller är det inte ens samma sak?
Att vara egocentrisk är det negativt?
Att ha självkänsla är det bara positivt?
Är man alltid det ena eller det andra, eller varierar det med vad man gör?
Inte ett lätt ämne att varken tänka på eller att diskutera.
Personligen har jag relativt bra självinsikt men dåligt självförtroende, i alla fall i vissa sammanhang.
Hos mig varierar det med vad jag gör.
Gäller det mitt jobb som massageterapeut så vet jag vad jag håller på med och tycker själv jag är ganska duktig på det här med muskler men erkänner självklart när jag inte är riktigt säker. Mycket bättre att få en veterinärs utlåtande om jag är osäker än att tro att jag kan. Detta gör att jag här har ett bra självförtroende,
Gäller det däremot hundträning är jag betydligt osäkrare och har inte mycket till självförtroende. Egentligen väldigt märkligt då det verkligen inte spelar någon roll hur duktig man är bara man har roligt när man tränar hund.
Varför blir jag då osäker och tappar det lilla självförtroendet jag har om träningen går dåligt tillsammans med vissa människor medan jag tillsammans med andra gladeligen ber om hjälp om det går dåligt och inte alls blir lika osäker?
Fast tänker jag efter har jag en tendens att bli negativt påverkad och tappa självförtroendet av en specifik typ av människor oavsett område så det kanske har med något annat att göra?!
Är det mitt problem att jag blir negativt påverkad? Ja självklart!
Är det mitt fel att jag blir negativt påverkad? Ja till en viss del är det nog det.
Är det ”den andres” problem hur jag blir påverkad? Nej det är det säkert inte.
Är det ”den andres” fel att jag blir påverkad? Ja till viss del är det nog det.
Med andra ord aldrig ens fel att en ”relation” inte fungerar smärtfritt.
Och vad gör man då åt det? Ja det enklaste är ju att inte bry sig så mycket och ta alla för vad dom är och inte låta dom påverka en negativt. Fast i mitt fall är det lättare sagt en gjort – i alla fall mellan varven.
Får nog lov att på allvar ta tag i det här med att inte låta mig påverkas negativt av vad andra tycker, säger och anser. ”Ta det för vad det är och gör något bra av det eller strunta i det” borde bli mitt nya motto…… Sen kan jag ju sluta vara så självkritisk i vissa lägen också, det kan ju vara så att det ÄR bra även om jag tycker det käns helt fel eller tycker det ser hemskt ut ;-)
Här, till exempel, är två kort där jag vid båda tillfällena tyckte det inte var bra men hade fel vid ena tillfället men inte vid det andra: