Nu har det blivit bara hundträning i bloggen ett tag och det kanske inte alltid är så spännande för andra än mig själv men just nu är det mycket träning och en del går bra så då blir det lätt så ;-)
Vi är väl alla lite sådana att vi gärna berättar när något går bra och kanske till och med vill att andra ska ge oss lite positiva kommentarer. Att sen inte alla har ”förmåga” att berömma andra tycker jag är lite märkligt. För även om det går bra (eller för den delen dåligt) för mig kan jag ju se det andra gör också och glädjas med dem i deras träning :-))
Fast det kanske bara är vänner i mellan man kan glädjas och beundra andras utveckling i träningen, och även säga det? För ärligt kan jag säga att med mina vänner så gläds jag otroligt mycket med deras framgångar i träningen även om jag själv kanske inte alls har lyckats lika bra. För vi tränar ju hund för att det är roligt inte för att hävda oss eller ”bevisa” något eller hur ?:-)
Király och jag jobbar på och det går sakta framåt… men i alla fall framåt så innan han är tre ska vi nog ha tagit oss ur både appellen och tvåan – hoppas jag ;-)
Med ”Lilla” Hojt som inte är så liten längre utan 8,5 månad tränar jag så klart också om än inte så mycket lydnad som jag kanske egentligen skulle vilja :blush: Men mycket annat blir det och igår fick jag än en gång bevis på hur nyfiken och obekymrad han är i nya ”miljöer” :inlove: Vi var nämligen med Ulrika och Fluff för att kolla en räddningshundsträning och samtidigt få prova själva. Den höga gallertrappan var äcklig i början men tredje gången gick han riktigt bra! Sen var allt man kunde kliva upp på, promenera på eller kliva in i, som betongrör, sten (både fint staplade och i högar), pallkragar, platsrör, kravallstaket, plastlådor m.m. på kommunförrådet bara spännande :jump: Att sen springa ut och hitta främlingar bland allt detta (om än i lätta legor) och äta godis gick också bra :inlove:
Här är han 8,5 veckor och Impe undrar vad det är vi ”släppt in” :heart: