web analytics

Kategori: Krokning/Virkning/Handarbete

Blanda gammalt och nytt!

Den senaste tiden har det varit mycket både vanligt jobb och funktionärsjobb men det har även funnits tid för virkning och hundträning.

När det gäller virkningen har jag gjort ett officiellt album på Facebook där jag lagt upp det mesta jag har ”producerat” men för er som inte ser det där kommer här några bilder på de senaste jag gjort:

Den lilla duken på svarta byrån här nedan passar tyvärr inte i färgen så jag får göra en ny duk när jag hittat ett garn som passar bättre.

När det gäller hundträningen så är det mest Turan som får träna av förklarliga skäl. Vi försöker ha regelbundna spårträffar med Lotta och Oops och nu senast fick Turan ett spår med lite olika saker i spåret. Hon markerade allt jättefint även om handsken förvånansvärt nog var minst intressant.

Nosework försöker vi köra ett par gånger i veckan och där är det mycket matte som måste träna på att inte ”hjälpa till” så fort Turan frågar utan låta henne lösa situationen själv.
De senaste gångerna har det varit mycket nya miljöer och det har varit lite svårt för Turan att fokusera på vad hon ska göra så idag plockade jag fram de gamla tesilarna. Började med att hon fick markera bara den med doften och sen fick hon två att välja mellan, det gick jättebra:

Sen provade jag ett fordonssök, det har hon aldrig gjort förut men tänkte att efter påminnelsen med tesilarna så kanske det skulle fungera ändå. Mycket riktigt, nu var hon i rätt sinnesstämning och fattade ganska snabbt att hon skulle söka efter doften på ”fordonet”. Får nog bli duktigare på att blanda ”gammalt och nytt”, hon är ju inte en så rutinerad noseworkhund ännu.

Lydnadsträningen går i vågor men vi hoppas på lite bättre väder nu så vi kan köra mer utomhus. Där fungerar hennes bästa belöning betydligt bättre (svårt att ”springa järnet” inomhus) och då blir träningen så mycket roligare.

Att hämta kastad apport går riktigt bra, det är betydligt svårare med ”Startklass-apporteringen” så jag börjar med den ”kastade” varianten så jobbar vi oss sedan över på den andra och hoppas att hon ska gilla/fatta även den så småningom.

I fritt följ/linförighet jobbar vi med attityd och fokus, störningen i form av bästa ”lektoffeln” fixade hon!

Sitt stanna kvar är ingen paradgren direkt men det blir sakta bättre och bättre.

 

 

 

Förena nöja med nöje :-)

Ja egentligen heter det ju ”förena nytta med nöje” men jag tycker det blir ännu bättre om man lyckats förena nöje med nöje i stället (:yes:) .

Senast jag och Turan var och spårade så ville jag att Jerker skulle filma lite så jag fick se hur det såg ut ”på håll” och han föreslog såklart att han skulle använda drönaren (win – win för oss båda alltså). I början reagerade Turan varje gång drönaren lät lite extra, hon stannade och tittade på den men det var inga större problem att få henne att fortsätta. Jag hade lite godis i början av spåret men upplevde att hon mest blev störd av det, sista delen var utan och då spårade hon riktigt fint. Inga större problem att markera och ta pinnarna men dom måste jag fortsätta jobba med vid sidan av. Spåret var drygt 300 m långt och jag tycker hennes spårork har blivit mycket bättre så förhoppningsvis blir det vår snart så vi kan komma igång mer ordentligt med spårandet.

Det var jätteroligt att få se det hela lite grann från ovan så jag bjuder på en liten film:

 

Det finns fler situationer som har blivit ”förena nöje med nöje” på sista tiden. Det har ju varit tre olika varianter på skid-VM på TV under februari och då jag kom igång med virkandet precis innan så har det varit perfekt sysselsättning framför TVn :-D . Jag kan inte säga annat än att jag är stolt över att få klar min första virkade sjal, som jag dessutom är väldigt nöjd med, jätteroligt att virka var det också!

Sen hör nog inte den här bilden till samma tema men Jerker var glad som skulle raka sig och Turan var glad för att hon fick lukta på hans spännande rakborste av grävlingshår:

Om att återuppliva saker :-)

När man är så gammal som jag så inser man att det man tror är något nytt man börjar med egentligen bara är något man redan har gjort ”förr i världen” fast i en annan tappning.

Som det här med att engagera sig i olika föreningar tillexempel, det har jag gjort i en stor del av mitt vuxna liv även om ”sorten” av förening har varierat. Den största anledningen till engagemanget har alltid varit två saker, dels för att det alltid behövs funktionärer för att driva en förening oavsett vad det är för typ och vad föreningen har för syfte, och dels för att det är ett bra sätt att kunna vara med och påverka. Förr var jag mer engagerad lokalt men nu för tiden är det ofta antingen rent praktiskt på olika tävlingsformer eller mer centralt, fast ändå med samma fasta övertygelse att allt är lika viktigt.

Att vara med i en förening är alltid frivilligt och att engagera sig är också frivilligt och båda sakerna är upp till var och en. Jag märker att slutar jag engagera mig i någon förening så dröjer det inte länge innan jag är engagerad i någon ny, allt beroende på vilket intresse och skede av livet jag är i (:yes:) .

Förr i världen var jag även ganska mycket för att handarbeta. Jag både stickade och virkade, mest stickade i och för sig men jag har faktiskt lyckats virka ett överkast i ”mormorsrutor” för en herrans massa år sedan. När det gäller stickningen så var det mycket garnet som fascinerade mig. Jag provade på både att karda, spinna och färga vilket var himla roligt. Men det är som sagt massa år sedan. Lite har jag hållit på sen vi flyttade till Småland men inte speciellt mycket och efter att jag skadade min axel har jag inte hållit på något alls.

När jag för ett tag sedan fick se en kompis som ”krokade” så tyckte jag det såg så roligt ut att jag blev inspirerad att prova. Det visade sig vara jätteroligt och hittills har det blivit några olika kuddfodral (den uppe till höger är mer röd än vad bilden visar):

och dessutom några olika ”tossor”, både till oss och till min mamma:

Personligen måste jag alltid ha något med sula på fötterna så jag testade att göra några ankelvärmare för att prova på det här med att kroka runt:

Turan gillar att matte håller på att handarbetar, det är mjukare att ligga i knät då jämfört med om jag håller på med paddan :-D :

Det senaste jag gjorde var en halsduk i en typ av garn som sakta byter färg, en tråd i taget. Jag började inifrån på nystanet, som blev lite otympligt att ha koll på mot slutet men då ”snodde” jag en idé från min kära kamrat som fungerade utmärkt  (:good:) :

Nu är halsduken klar och så här blev den:

Jag blev himla förtjust i den här typen av garn så jag passade på när det nu var rea och köpte några nystan. Så nu kommer jag att återvända till virkning som jag höll på med för sådär 30 år sedan, ska bli himla spännande att se hur det kommer att gå. Först ut får bli det här nystanet och ett mönster som inte verkar jättekrångligt, så kanske jag kommer in i det igen :-) .