Det har blivit mycket hundträning över helgen, både spår och lydnad i det soliga men alldeles för kalla vädret.
Lördagen ägnades åt spårträning och med annan spårläggare vilket var behövligt. Så bra att inte veta var spåret går utan man måste lära sig läsa sin hund. Med Hojt är det oftast ganska lätt att både känna i linan och se om han har spåret eller inte, den intensiteten och viljan går inte att ta fel på, så himla roligt att träna spår tillsammans med honom :inlove: Nu börjar även pinnmarkeringen sitta vilket känns skönt, men måste fortsätta träna det specifikt då det roliga spåret alltid har en tendens att ta över för Hojts del.
Király är betydligt svårare då hans motivation inte är lika hög men vi börjar hitta vad som får honom att vilja spåra vidare :yes: Hans pinnmarkeringar är däremot lysande vilket är himla skönt :-))
Idag var det lydnad för hela slanten tillsammans med bästa träningsvännerna på Tingsryds BK, så skönt att dom har en skottad plan!!
Slutar aldrig att fascineras över hur olika mina grabbar är trots att dom är halvbröder.
Inte nog med att dom är så olika utseendemässigt – den ena mörkt grå och den andra maskad fako, dom är lika olika mentalt – svart och vitt även där.
Det blir extra tydligt när det blir så här mycket träning som i helgen – Hojt ställer upp och kämpar på och försöker göra sitt bästa bara jag är tydlig så fattar han riktigt fort och gör sitt bästa hela tiden. Király tycker också det är kul att göra saker och är hur duktig som helst – när han själv vill och när han inte tycker något annat kallar på hans uppmärksamhet då han kan bli mycket störd av saker i omgivningen. Ibland går han jättebra och nästa gång i samma situation kan det var helt kört…
Ja, ja bara att träna på för man kan i alla fall säga att jag lär mig massor av att träna min lilla svarta Kung :heart: Men jag kan inte sticka under stolen med att det är mycket mer energigivande att träna Hojt och där lär jag mig verkligen att vara strukturerad och tydlig i min träning – är jag det är han min lilla stjärna :star:
