Det har blivit mycket hundträning över helgen, både spår och lydnad i det soliga men alldeles för kalla vädret.
Lördagen ägnades åt spårträning och med annan spårläggare vilket var behövligt. Så bra att inte veta var spåret går utan man måste lära sig läsa sin hund. Med Hojt är det oftast ganska lätt att både känna i linan och se om han har spåret eller inte, den intensiteten och viljan går inte att ta fel på, så himla roligt att träna spår tillsammans med honom :inlove: Nu börjar även pinnmarkeringen sitta vilket känns skönt, men måste fortsätta träna det specifikt då det roliga spåret alltid har en tendens att ta över för Hojts del.
Király är betydligt svårare då hans motivation inte är lika hög men vi börjar hitta vad som får honom att vilja spåra vidare :yes: Hans pinnmarkeringar är däremot lysande vilket är himla skönt :-))
Idag var det lydnad för hela slanten tillsammans med bästa träningsvännerna på Tingsryds BK, så skönt att dom har en skottad plan!!
Slutar aldrig att fascineras över hur olika mina grabbar är trots att dom är halvbröder.
Inte nog med att dom är så olika utseendemässigt – den ena mörkt grå och den andra maskad fako, dom är lika olika mentalt – svart och vitt även där.
Det blir extra tydligt när det blir så här mycket träning som i helgen – Hojt ställer upp och kämpar på och försöker göra sitt bästa bara jag är tydlig så fattar han riktigt fort och gör sitt bästa hela tiden. Király tycker också det är kul att göra saker och är hur duktig som helst – när han själv vill och när han inte tycker något annat kallar på hans uppmärksamhet då han kan bli mycket störd av saker i omgivningen. Ibland går han jättebra och nästa gång i samma situation kan det var helt kört…
Ja, ja bara att träna på för man kan i alla fall säga att jag lär mig massor av att träna min lilla svarta Kung :heart: Men jag kan inte sticka under stolen med att det är mycket mer energigivande att träna Hojt och där lär jag mig verkligen att vara strukturerad och tydlig i min träning – är jag det är han min lilla stjärna :star:
En annan sak som är bra med att någon annan lägger spåret är att man lägger spår olika. När man lägger själv blir det oftast ganska lika det man lade förra gången och förra gången och förra gången… :shock:
Olika hundar av samma ras har jag också, och har haft, så jag vet precis hur du menar. Svårt men utvecklande :)
Ja så är det, ibland försöker jag tänka mig för och göra något som jag inte brukar göra men visst är man en vanemänniska…
Fast att två av samma ras är olika är kanske inte så konstigt men att två halvbröder är så pass olika är lite mer märkligt tycker jag :-))
Ja du olika är dom men det är ju tjusningen också olika svårigheter kräver mycket tankeverksamhet hos matten :) Även om jag förstår din frustration ojämna hundar är i bland det svåraste att träna och framför allt tävla med.
Ja men precis, jag har verkligen utvecklats som hundtränare sedan jag skaffade dessa två krull :heart:
Mmm vi får väl se hur det blir med Királys och min tävlingskarriär…
Jag som har kullsyskon kan tala om att även dom är väldigt olika!
Som du beskriver så verkar Kenszo och Kiraly vara väldigt lika i träningen, men det du säger om att Hojt lär dig att vara strukturerad och tydlig, det är det enda som fungerar på Kenszo. Han behöver verkligen veta vad som händer, förutsägbarhet och tydlighet för att det ska fungera, men Kiraly och han kanske inte är lika på så sätt?
Att spåra efter annan spårläggare, och inte veta var spåret går, är det absolut bästa :) På så sätt lärde jag mig att spåra :) Min kompis la alla spår och sa alltid till mig : – Lita på din hund. Och skickade sen ut mig i skogen , och den hunden var helt suverän på att spåra!
Jo Király behöver också struktur och tydlighet – problemet är bara att på honom fungerar det inte alltid… Vill han inte så vill han inte tyvärr. Största svårigheten är nog just att man aldrig vet vilket humör han är på – viklet blir lite svårt när man kommer till tävling :-?
Ja visst är det :-)) Sen kan man ju som jag gjorde idag lägga ett spår med många vinklar på gärde då är man också tvungen att lita på hunden för jag kommer inte ihåg var jag gott 8-)